Hundavel - del 1 - Val av avelsdjur och parning

Så här års är det inte helt ovanligt att man ser många annonser om hundvalpar. Beslutet att ta en kull är omgärdat med många frågor och det är rätt mycket man bör känna till som uppfödare. Mikael Grennard hjälper oss svara på de många frågorna.

Det första man måste göra är att fråga sig om man har en tik som uppfyller de krav man ska ställa på en avelstik. Den ska förstås vara frisk och besitta de jaktliga egenskaper man önskar.  Alla rasklubbar har satt upp krav för de individer som ska gå i avel. Dels är det hälsokrav som baseras på det program man har för att bekämpa eventuell ohälsa i rasen. Dels finns ofta jaktmässiga krav i form av prov och utställningsresultat.

Registrering

I Sverige sköts registrering av valpar av Svenska Kennelklubben, SKK. För att kunna få riktiga stamtavlor måste kullen registreras hos SKK. På uppdrag av respektive rasklubb ser SKK till att kraven som rasklubben ställer är uppfyllda hos avelsdjuren, om inte så får man ingen stamtavla, eller eventuellt med inskränkning som t ex ett avelsförbud.

Välja rätt hane

De flesta erfarna uppfödare använder givetvis jaktprovs- och utställningsresultat som underlag i valet av hanhund. Men de flesta har en rad olika andra kriterier de adderar till processen av täckhundsval; många känner till hunden på ett eller annat sätt, de vill själva jaga över hunden, eller att någon de har förtroende för har jagat med hunden.
Sedan har man ofta olika teorier om vilka individer och linjer som passar ihop. Här handlar det väldigt mycket om vilka kunskaper och filosofier uppfödaren har. Som valpköpare måste man fråga hur uppfödaren tänkt när han valde just denna kombination.

Planera

Som tikägare gäller det att man är ute i tid när man söker hane. Kanske ska man försöka hinna gå på prov där hunden framförs eller få till en jakt där hanen man är intresserad av får visa vad den går för.

I de flesta rasklubbar finns det avelsråd. De är en bra samtalspartner för både uppfödare och valpspekulanter och de brukar hålla koll på planerade kullar och vilka individer som är synnerligen spännande just för tillfället.

Avtal med hanhundsägare

När en tikägare enats med hanhundsägare bör de upprätta någon form av avtal gällande villkor och ersättning. Vanligen ersätter tikägaren hanhundsägaren med ett belopp motsvarande ett valppris. Men det finns olika varianter av detta. Det är inte ovanligt att man har en s k språngavgift om kanske 2000 kr, varefter man får ett belopp per född eller levererad valp.

När skall man para

När tiken börjat blöda är tidpunkten för parning inte särskilt långt borta, vanligen mellan 10 till 16 dagar. De flesta försöker på olika sätt hitta tiden för det man kallar höglöp, d v s mitt i ägglossningen.

Det enklaste är att ha en erfaren hanhund till hands för att testa om tiken är villig. Man kan också låta veterinären göra ett s k utstryk eller ta ett blodprov, för att göra ett progesteronprov.

När man har en idé om när tiken ska paras gäller det att man får till en träff med den tilltänkta hanhunden. De flesta försöker få till flera parningar runt höglöpet. Tiken släpper ägg under flera dagar och vill man maximera sina chanser ska man gärna para tiken flera gånger.

Parningen

Det bästa är att man låter tiken och hanen träffas på en i någon mening kontrollerad yta, t ex innanför ett staket så att de inte kan smita. Man bör vara närvarande då man inte vet riktigt vad de hittar på.

Många gånger vill de nervösa ägarna blanda sig i parningsakten på olika sätt. Hundar har klarat av att para sig på egen hand i årtusenden. Därför ska vi människor endast finnas till för att stötta om något går fel. Jag har sett hanhundsägare som varit så rädda om sina ”guldgossar” att de vill att man ska hålla tiken utan att man ens försökt på det naturliga sättet först. Om en tik inte låter sig paras normalt tycker jag kanske inte att den bör ingå i avel heller.

Hängning

I en ”normal” parning hälsar hundarna glatt på varandra. Tiken bjuder upp till lek och ställer sedan efter en stund upp sig med svansen vikt åt sidan. Hon låter hannen klättra och ganska snart hittar han rätt och tränger in.
I samband med utlösning sväller hannens penis så att de fastnar i varandra. Detta kallas hängning och kan vara i allt från 5 till 30 minuter. Denna hängning kan också utebli helt, men tiken befruktas ändå. Normalt kliver hannen under hängningen runt så att de står bak mot bak.

I detta läge kan det hända att man behöver stötta dem så att de inte står och drar åt var sitt håll hela tiden, men normalt sköter de detta alldeles utmärkt själva. Från denna beskrivning, optimum, kan det förekomma mycket stora variationer. Beroende på individernas läggning och status kan det hända mycket olika saker och det kan variera mycket i tid.

SÅ SÖKER Richard Persson hanhund

Richard Persson, Anderslöv - Pimen´s Kennel, strävhårig vorsteh och pointer, säger följande.
– Val av hanhund är en mycket viktig del i avelsarbetet. Till en början försöker jag identifiera de egenskaper jag önskar förstärka hos den tik eller tiklinje jag tänker para. Jag tittar på linjerna och på vilka egenskaper föräldrardjuren har? Hur är syskonen? Har det varit en jämn kull? Parametrar som jag granskar kritiskt är jaktlust, naturlig reviering och stabil mentalitet. När det gäller strävhårig vorsteh har man ytterligare en parameter att ta hänsyn till som försvårar valet och det är hårlaget.

– Finns kandidaterna långt bort måste man naturligtvis ta del av jaktmeriter plus att man själv också måste göra en del egna efterforskningar. Man måste vara kritiskt och objektiv i sin bedömning och själv ha en stark tro på den planerade kombinationen.

– Man ska också vara medveten om att alla stjärnor inte nödvändigtvis är bra nedärvare. Det har vi sett flera exempel på. Precis som vi även sett att hyggliga jakthundar lämnat mycket bra jakt- och provhundar efter sig.